Hundens värld
Jag skriver på en ny artikel till hundens värld, läser lite och får inspiration! Bli prenummerant, det är gratis och toppen!
Fritt följ
I slutet av träningen kom jag på att jag kunde filma Qing i ett fritt följ, när jag gick med honom tyckte jag att han var lite seg, men det ser bra ut på filmen. Lite små saker som jag vet attt Qing kan bättre, men man får ge honom creed han har ändå tränat en timme innan detta. Min belöning i slutet är inte heller den roligaste (fy på mig=)
Släpar i fritt följ...
Ligger lite efter i position
Perfekt, tar upp bollen
Bollen är kastad
Bus med bollen, det ska vara kul att träna!!!
Här tränar vi på halmstads brukshundklubb
Extra ögon
Jag håller i klickern och klickar när Chelsea tittar upp mot Lenas ögon.
Finaste
Den bästa jag vet, jag kan göra allt för de där fina bruna ögonen!
Inspiration...
När jag körde hem kom jag på vad det varit som saknats under de kalla och snöiga vinterdagarna. Klubben, att få träna med min hund, se framsteg, utmanas och lär mig att med tålamod kommer man långt.
Jag är taggad och vissa på klubben bara göder min vilja att komma längst med Qing. De göder den genom att slänga ur sig kommentarer som de borde hålla till sig själv. Men jag är inte den som är den, jag tittar på dem och ler och tänker i mitt huvud: Tack för att du ger mig virke till min brasa=)
Dagens träning
Det började bra, jag hade bestämt mig för att träna snabba läggande och se hur vårt fotgående ser ut efter en lång vintervila. Självklart en massa skvallerträning under tiden. Vi började värma upp, solen sken och det var knappt någon annan som tränade på klubben förutom vi. Det går bra, ett gammalt par sitter i sin bil och tittar på oss och ler. Camilla går förbi appellplanen flera gånger, Qing noterar men gör inget annat än just noterar. Helt plötsligt får Qing syn på ett par som går utanför appellplanen, utanför staket och grejor. Då blir han galen, springer dit och skäller. Jag kallar på honom en gång han hör inte, sedan hämtar jag upp honom tyst, kopplar honom och sätter honom i bilen. Känner mig självklart megabesviken. Detta ska inte hända, vänder snabbt på det och pratar med Camilla. Han får inte vara lös på appellplanen mer, dags att inhandla en ny löplina så att jag kan dra in honom när han springer ifrån och sedan ge honom (hur dumt det än låter) en godbit. Den delen i skvallerträning som inte alls verkar klok. Jag tror på oss, annars hade jag gett upp för länge sedan. Jag vet att jag har en grym hund som kan ta sig till toppen om man tänker momentmässigt, det andra ska vi lösa på vägen.
Det är jag och Qing mot världen.
Att träna med sin hund är det bästa som finns!
På brukshundklubben
Jag tränade på inkallning med ställande och rutan, sen lekte vi en massa=)
Rutan
Bus i rutan
Sedan urartade det och Qing tog tasstarget och sprang runder med, jag tyckte hans ide var superkul och hängde på.
Sen blev det bara en massa lek
Apportering
Hur löste jag detta? Apportbocken följde med på promenader och på träning. Min sambo följde gärna med och lekte själv med apportbocken, för att bygga upp ett intresse för apportbocken igen. Ibland på promenaderna gick vi och handlade och varje gång ville Qing ha något i kassen att bära, så att bära saker i munnen var inget problem för Qing. Så en dag kom jag på snilleblixten att låta min sambo ha apportbocken i kassen när han kom ut. Det funkade, Qing tänkte inte ens efter utan tog den i munnen och bar den hem. Detta upprepades många gånger och problemet löste sig till slut. Eftersom Qing är rädd för metalljud, kompostgaller, rostfriaskålar med mera som låter läskigt i hans öron bestämde jag mig för att göra likadant med metallapporten och det gick bra. Fast metallapporten bärs med större försiktighet.
En kursare i tävlingslydnad hade samma problem med apportbocken och jag ställde frågan om han bar andra saker i vardagen. Han bar alltid tidningen på morgonen hem från brevlådan så jag bad henne därför stoppa ner apportbocken i brevlådan på kvällspromenaden. Sedan på morgonen gick de ut sin vanliga morgonrunda och hunden ville sin vana trogen bära tidningen. Utan att tänka på det greppade han apportbocken som kom upp från brevlådan och ett problem blev löst.
Ibland måste man tänka utanför ramarna, man behöver inte lösa alla problem inom tävlingslydnad på appellplanen.
Qing apporterar allt som han orkar bära:
Hundar som tränger
Det finns mycket som kan hända när man tränar in ett fotgående. Om man håller på att lösa ett problem så kan ett annat uppstå. Ett vanligt problem är att hundar ”tränger” under fotgåendet. När en hund tränger betyder det att hunden går lite snett i förhållande till föraren. Rumpan för långt ut och huvudet för långt in. Det finns säker en massa tips och trix på hur man kan lösa detta problem och har ni fler än de jag kommer att skriva om så maila så jag kan publicera dem i bloggen och dela med mig av era idéer.
Om man vill ta hjälp av olika sorters hjälper så kan man använda en vanlig husvägg eller ett staket. Men tänk på att den hjälpen kommer inte att finnas på tävling så de gäller att ha en bra balansgång och ta bort hjälpern så fort som möjligt. Då kan det se ut så här:
Man går fot med hunden och väggen eller staketet hindrar hunden från att sväva ut med rumpan. Belöna hunden rikligt när den hittar den rätta positionen. Testa hur långt från väggen eller staketet man kan gå utan att hunden tränger. Ifall hunden skulle börja släpa i denna situation för att den känner sig trängd kan man belöna framåt, genom att man kastar en godbit eller boll framåt när hunden hittat rätt position. Men balansgången är även viktig här för att hunden inte ska börja gå för långt fram i fotgåendet.
Man kan även lägga en planka på marken, man kan låna en planka från hoppet. Detta är samma princip som att gå mot en vägg. Vissa hundar vill inte trampa på plankan vilket gör att inte deras rumpa svävar ut och hunden börjar tränga. Detta är en mindre hjälper en väggen eller staketet och man kan därför övergå till denna efter att man testat på väggen eller staketet. Sen finns det vissa hundar som struntar i om det ligger en planka på marken de går på den ändå och börjar tränga. Testa då att lägga två eller tre på höjden och sedan ta av en efter hand.
Mitt sista tips är vart man belönar hunden. Man ger hunden en minnesbild om vart godiset kommer komma och för att hunden ska komma åt godiset så måste hunden ha rätt position i fotgåendet alltså måste hunden ha rumpan på rätt ställe. Snabbt som tusan ska man ner och belöna på hundens bog tror jag det heter. Därför gäller det för hunden att böja ut huvudet och ta godisbiten och då flyttas automatiskt rumpan in på rätt plats. Jag har provat detta på en stor rottweiler som aldrig tränat fot innan. Han fattade direkt och böjde ut huvudet flyttade in rumpan och fick godiset. Det jag menar med det är att det kan vara svårt att klara detta med en gång när man har en hund som vet att godiset kommer från ögonen och att man ska sitt rakt och fint och vänta på belöningen. Men jag har sett ekipage som har testat detta och med hjälp av de andra tipsen fått rätt på den trängande hunden. Tänk på att ha massor av tålamod, detta kan ta 6 dagar att träna in eller 6 veckor. Men huvudsaken är att det tränas in så att hunden vet vart den ska vara och att det alltid är i den positionen den ska vara.
Kanske är lite svårt att se på en svart hund. Men jag sätter min hand med godis på Qings sida och han böjer ut huvudet för att ta goditen rumpan trycks då mot mitt ben.
Lycka till!!
Hopp om framtiden
Qing
En hård men osäker hund, så har jag fått Qing beskriven av duktiga och erkända hundmänniskor. En hård hund? En hund som inte sätter minnesbilder så lätt. Qing tycker att människor är läskiga och försöker då visa sig stor och tuff för att andra inte ska ge sig på honom. Fast att någon aldrig gjort honom illa så lär han sig aldrig att människor inte vill honom något ont. Qing springer fram till människor och skäller samtidigt som han viftar på svansen, men han vågar aldrig sig fram utan skäller och skäller. Han sätter aldrig minnesbilden att människor inte vill göra honom illa. Likadant gör han mot allt som han tycker är läskigt. Nu ska jag inte förstora upp detta för på senare tid har detta blivit betydligt bättre, men tänk så mycket hot han känner att han haft i sin närhet innan jag påbörjade skvallerträningen. Att Qing är osäker på sig själv och andra är inte svårt att se men om man hjälper honom på vägen och alltid behåller lugnet så kan man ta sig igenom det mesta.
Qing har dock inga problem att sätta minnesbilder när det gäller belöningsträning, att arbeta för att få bollen kastad eller en frolic är det bästa Qing vet. Det är därför skvallerträning funkar utmärkt på Qing.
Det är just därför momenten inom lydnad går som en dans men att störningen på planen (domaren, protokollföraren,poängvisaren och tävlingsledaren) är svårta att hantera för Qing. Publiken utanför är inte ett lika stort problem, knappt något.
En svår situation för Qing. Qing tittar mot publiken bestående av mina och Camillas (den andra tjejen på bilden) tävlingslydnadskursare. Har visar vi upp lydnadsklass 1, Qing känner sig trygg, han känner Camilla och publiken har han träffat många gånger. Därför ledde detta till:
Han återupptar kontakten med mig efter han gjort en koll om något läskigt fanns på planen. Inget hittades.
Om han hade hittat något hotfullt skulle han kunna springa dit och skälla för att hålla hotet på avstånd. Med skvallerträning kommer han göra samma koll men om han hittar något läskigt så kommer han direkt återuppta kontakten för att skvallra och inte springa dit.
Men vad är skvallerträning? Titta in imorgon så kommer en beskrivning och tillvägagångssätt.
I år
Qing ligger som ett sträck i luften på inkallningen
Vittringsapport i lydnadsklass 3, man måste ligga steget förre i träningen
Som man kan se på bilderna så är inte momenten ett problem för MR Qing utan han är en extremt störningskänslig hund och väldigt osäker på sin omgivning. Men det är inte omöjligt att träna bort, men det kommer krävas mycket träning vilket jag ser framemot
