Apportering
Apportering är något som finns i alla klasser i lydnaden. Apportering kan vara svårt att lära sin hund om man inte har en hund som är avladd till att apportera. Men jag har stött på olika sorters retrivrar som inte velat apportera "självmant" Jag började att träna apportering med godis i ena handen och apportbocken i andra handen. Meningen var att hunden skulle visa mer och mer intresse för apportbocken och därmed få godis från mig. Det kallas shaping. Detta gjorde att jag pressade min hund för det är tidskrävande och tålamodskrävande eftersom det är hundens spontana beteende som man väntar ut. Detta ledde till att så fort apportbocken visades för Qing vände han bort huvudet från den. Han ville inte ha med den att göra, apportbocken betydde frustration hos matte, vilket var jobbigt för Qing.
Hur löste jag detta? Apportbocken följde med på promenader och på träning. Min sambo följde gärna med och lekte själv med apportbocken, för att bygga upp ett intresse för apportbocken igen. Ibland på promenaderna gick vi och handlade och varje gång ville Qing ha något i kassen att bära, så att bära saker i munnen var inget problem för Qing. Så en dag kom jag på snilleblixten att låta min sambo ha apportbocken i kassen när han kom ut. Det funkade, Qing tänkte inte ens efter utan tog den i munnen och bar den hem. Detta upprepades många gånger och problemet löste sig till slut. Eftersom Qing är rädd för metalljud, kompostgaller, rostfriaskålar med mera som låter läskigt i hans öron bestämde jag mig för att göra likadant med metallapporten och det gick bra. Fast metallapporten bärs med större försiktighet.
En kursare i tävlingslydnad hade samma problem med apportbocken och jag ställde frågan om han bar andra saker i vardagen. Han bar alltid tidningen på morgonen hem från brevlådan så jag bad henne därför stoppa ner apportbocken i brevlådan på kvällspromenaden. Sedan på morgonen gick de ut sin vanliga morgonrunda och hunden ville sin vana trogen bära tidningen. Utan att tänka på det greppade han apportbocken som kom upp från brevlådan och ett problem blev löst.
Ibland måste man tänka utanför ramarna, man behöver inte lösa alla problem inom tävlingslydnad på appellplanen.
Qing apporterar allt som han orkar bära:
Hur löste jag detta? Apportbocken följde med på promenader och på träning. Min sambo följde gärna med och lekte själv med apportbocken, för att bygga upp ett intresse för apportbocken igen. Ibland på promenaderna gick vi och handlade och varje gång ville Qing ha något i kassen att bära, så att bära saker i munnen var inget problem för Qing. Så en dag kom jag på snilleblixten att låta min sambo ha apportbocken i kassen när han kom ut. Det funkade, Qing tänkte inte ens efter utan tog den i munnen och bar den hem. Detta upprepades många gånger och problemet löste sig till slut. Eftersom Qing är rädd för metalljud, kompostgaller, rostfriaskålar med mera som låter läskigt i hans öron bestämde jag mig för att göra likadant med metallapporten och det gick bra. Fast metallapporten bärs med större försiktighet.
En kursare i tävlingslydnad hade samma problem med apportbocken och jag ställde frågan om han bar andra saker i vardagen. Han bar alltid tidningen på morgonen hem från brevlådan så jag bad henne därför stoppa ner apportbocken i brevlådan på kvällspromenaden. Sedan på morgonen gick de ut sin vanliga morgonrunda och hunden ville sin vana trogen bära tidningen. Utan att tänka på det greppade han apportbocken som kom upp från brevlådan och ett problem blev löst.
Ibland måste man tänka utanför ramarna, man behöver inte lösa alla problem inom tävlingslydnad på appellplanen.
Qing apporterar allt som han orkar bära:
Kommentarer
Postat av: Carina
Smart sätt att träna... Gillade översta bilden, ser så superglad ut
Trackback
